Jag saknar det. Mest värmen dock. Och Marie-line. Och all ost jag pressade i mig trots att jag avskyr ost. Och mitt fakeleende och min fakefranska. "Oh mais c'est très bon!", när jag egentligen bara ville spy. Med artigheten kommer också lidandet, det var något jag fick lära mig under den veckan. He he!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar